header

Svar på min skriftliga fråga kring valfriheten inom barnomsorgen

Min fråga kan ni läsa i tidigare blogginlägg.


Svar på fråga 2014/15:617 av Larry Söder (KD) Begränsning av valfriheten

Larry Söder har frågat mig hur regeringen kommer att kompensera kommunerna för ökade kostnader i samband med att vårdnadsbidraget tas bort och om regeringen ser det som problematiskt att valfriheten för småbarnsföräldrarna begränsas.
Det kommunala vårdnadsbidraget infördes för att öka möjligheterna att välja omsorg för små barn i hemmet. Vårdnadsbidraget har dock förstärkt den ojämställda fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. En stor majoritet av de som mottagit vårdnadsbidrag sedan införandet är kvinnor. Mottagare av vårdnadsbidraget har oftare lägre löneinkomster både före och efter perioden med vårdnadsbidrag än de föräldrar som väljer att inte nyttja bidraget, vilket kan ses som en indikation på att de som använder bidraget har en relativt sett svagare arbetsmarknadsanknytning och kan bli beroende av andra för sin försörjning. För de familjer som främst har använt vårdnadsbidraget, där utrikes födda är överrepresenterade, kan ett slopande förväntas ha en positiv effekt på arbetskraftsdeltagandet. Även utan bidraget är valfriheten stor till följd av en flexibel utformning av föräldrapenningen som, till skillnad mot vårdnadsbidraget, har fördelen att den är fördelad mellan de båda vårdnadshavarna.
Vårdnadsbidraget infördes inte med motivet att begränsa kommunernas kostnader för förskolan och utformades på så sätt att det är frivilligt för kommunerna att införa bidraget. En konsekvens av att bidraget avskaffas kan vara att tillgången till förskoleplatser i kommunen inte är tillräcklig på kort sikt. Det föreslås dock flexibla övergångsbestämmelser som innebär att kommunerna ges en lång omställningstid i och med att tidigare beviljade vårdnadsbidrag liksom ärenden anhängiggjorda före den 1 januari 2016 fortsatt får betalas ut.
Stockholm den 10 juni 2015
Annika Strandhäll

Larry Söder – Kristdemokrat.