header

min Interpellation till Finansministern

Sverige är beroende av att företag startar, växer och stannar i Sverige. Entreprenörskapet, riskviljan och den kreativa företagsamhet som dessa företag står för måste ges ytterligare förutsättningar, inte hämmas. De behövs för att skapa värde som i sin tur genererar jobb och stärker välfärden. Därför är det oroande när de som startar och driver företag upplever bekymmer med att verka i Sverige i dag, och bedömer att kostnaden för att misslyckas är alltför hög.

Global Entrepreneurship Monitor (GEM) undersöker varje år hur entreprenörskapet utvecklas i Sverige och andra länder. I deras senaste nationella rapport för Sverige slår de fast att rädslan för att misslyckas ökat sedan 2008 och nu stabiliserats på en nivå runt 35 procent. Detta innebär att 35 procent av de i åldersgruppen 18–64 år som ansett sig ha definierat en affärsmöjlighet valt att avstå från att starta ett företag på grund av rädsla att misslyckas. GEM slår alltså fast att det finns ett tydligt negativt samband mellan rädsla att misslyckas och entreprenörskapets nivå.

Något som mycket troligt bidrar till ökad rädsla för att misslyckas är bestämmelserna om det skatterättsliga så kallade företrädaransvaret i skatteförfarandelagen, vilket innebär att en företagare kan bli personligt ansvarig för betalning av bolagets skatter och avgifter om personen i fråga inte sett till att företaget betalat dessa senast på förfallodagen. För övriga skulder i ett aktiebolag finns inget personligt betalningsansvar för företrädarna, vilket innebär att Skatteverket har en särställning bland borgenärerna. Skatteförfarandelagens särreglering, vilken i dag tillämpas mycket strängt av Skatteverket och domstolarna, skapar rättsosäkerhet för företagare och utgör ett hinder för nya entreprenörer då kostnaden för att misslyckas blir hög.

I betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72) konstateras att motsvarande lagstiftning inte finns hos våra nordiska grannländer och att detta inte förefaller haft negativa effekter vad gäller till exempel undandragande av skatt eller ett överutnyttjande av konkursinstitutet. Utredningen lyfter fram vikten av att skapa möjligheter till en andra chans för företagare, och föreslår därför att det skatterättsliga företrädaransvaret utreds. Den 22 april 2015 beslutade riksdagen om just en sådan utredning efter ett motionsförslag från allianspartierna. I betänkande 2014/15:SkU20 ges regeringen i uppdrag att skyndsamt tillsätta en statlig utredning i syfte att se över reglerna om personligt betalningsansvar, men ännu har ingen utredning tillsatts.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

  1. Är det finansministerns ställningstagande att det är en ändamålsenlig ordning att Skatteverket har en särställning bland aktiebolagens borgenärer?
  2. Vilka effekter bedömer finansministern att detta kan väntas få på dagens och morgondagens entreprenörer i Sverige?
  3. När avser finansministern att tillsätta en utredning om regler om personligt betalningsansvar, och varför har det dröjt trots riksdagens beslut om skyndsam hantering?